Färgfamiljer och genkoder
Kunskaper i genetik är väldigt användbart när man ska avla på djur, för att kunna kalla sig en seriös uppfödare KRÄVS det att man har grundläggande kunskap i genetik så man vet hur defekter och sjukdomar ärvs. Det är också bra att veta hur de färger man valt att avla på ärvs vidare. Detta hjälper enormt mycket när man planerar sina kullar med kaninungar, när sjukdomar och bettfel uppstår, och när man får frågor av intresserade köpare.
En gen är en liten grej som styr vilket anlag kaninen har synligt eller bär på dolt. Gener är ärftliga och bestämmer i stort sett allt - från ögonfärg och temperament, till ev. hjärtfel och bett. Hos alla levande varelser är varje gen uppdelad i två "ändar", en plats för anlaget som ärvdes från mamma, och en plats för anlaget som ärvdes från pappa.
De olika färgfamiljerna
Att lära sig vilka färger som ärvs ner till en kull är inte alltid så lätt som man kan tro. Men jag ska på denna sida försöka förklara så simpelt som möjligt för att alla lättare ska kunna förstå varför det blir just vissa specifika färger i en parning och inte andra. Och hur man lättast lär sig just vad som är vad när det gäller genkoderna.
Färgerna hör till olika "genfamiljer"
A - chinchilla, zobel, ryss, vit rödögd
B - järn, japan, gul
C - brun
D - blå
G - vilt, otter, enfärg
(sedan kommer teckning som t.ex mantel utöver det, men det är en teckning inte en färg) Båda föräldrarna måste ha varsitt anlag i samma färgfamilj om ungarna ska kunna få den färgen.
Båda föräldrarna måste ha gul färg i stammen för att ungarna ska kunna bli gul färg. Båda föräldrarna måste ha chinchilla i stammen för att ungarna ska kunna bli chinchilla.
Så om du har en chinchilla och parar den med en viltgul så matchar inte det. De är från två helt olika familjer. Då går färgen tillbaks till grundfärgen viltgrå på alla ungarna. På renavlade enfärgade så går det tillbaks till svart. På renavlade otter går det tillbaks till otter svart.
Renavlad, färgren = inga andra färger finns bakåt i stammen. Väldigt vanligt på utställningskaniner.
För att ta reda på vilka anlag din kanin bär på så kollar man främst båda föräldrarnas färger och tidigare kullar efter dessa två. Men även syskon och släkt längre bak i stammen kan vara av intresse.
Så om du har en chinchilla och parar den med en viltgul så matchar inte det. De är från två helt olika familjer. Då går färgen tillbaks till grundfärgen viltgrå på alla ungarna. På renavlade enfärgade så går det tillbaks till svart. På renavlade otter går det tillbaks till otter svart.
Renavlad, färgren = inga andra färger finns bakåt i stammen. Väldigt vanligt på utställningskaniner.
För att ta reda på vilka anlag din kanin bär på så kollar man främst båda föräldrarnas färger och tidigare kullar efter dessa två. Men även syskon och släkt längre bak i stammen kan vara av intresse.
Genkoder - Del 1
|
För att börja simpelt. Man delar in alla färger och teckningar i olika bokstavskoder. Du kanske har sett detta exempel "AA BB CC DD GG". Denna genkod förklarar att kaninen jag pratar om är viltgrå. Viltgrå är det starkaste anlaget som finns och även den färg man kallar för "basfärg". Det är avvikelser från denna genkod som gör att kaninen får en annan färg än just viltgrå.
När det kommer till genetik så är det första du bör lära dig att stora bokstäver alltid är dominanta. Var gen innehåller alltid två bokstäver, till exempel "AA". En bokstav för varje färganlag, där A nummer 1 berättar vilken färg kaninen har synligt och A nummer 2 säger vad kaninen bär på dolt. Ibland kan det även stå "AA BB C_ DD GG", ett "_" förklarar att man är osäker på den genen. Att kaninen möjligtvis kan bära exempelvis brunt, "Cc". Alla koder för vitfläcksanlag läggs till efter den vanliga genkoden, exempelvis en mantlad viltgrå blir "AA BB CC DD GG Kk". Vitfläcksanlagen är helt olika anlag och alla kan sitta på samma kanin, därför är det viktigt att alltid kunna gå tillbaka och kolla på kaninens stam om man är osäker på något. Mer om dessa anlag kommer i del 4. |
Färgerna som finns på de olika bokstäverna: (mest dominanta färg först)
A -> Chinchilla, zobel, rysstecknad och vit rödögd B -> Järn, japantecknad och gul C -> Brunt så som havana D -> Blått G -> Viltfärgad, otter och enfärgad Utöver de ovan finns det även vitfläcksanlag: Vitfläcks färger är bland annat: brokad, mantlad, scheck, dalmatin, holländartecknad, wienertecknad, vit blåögd och vitörad Dessa gener kommer tas upp mer om i del 4. Sen finns även andra gener så som silver, stickelhår, rödförstärkning, lutino med flera. Men detta kommer också först i en senare del. |
Viltgrå
|
Manteltecknad viltgrå
|
Del 2
|
Om vi ska gå ett steg längre så kan vi börja med att ge koder till alla färgerna ovan. Här till höger kan du se en del av de vanligaste generna vi använder. Lägger man ihop några från olika locus så får man fram olika färger beroende på vilka som blir synliga. Men för att börja lite enkelt. Vi ändrar den viltgrå kaninen till att få genen "AA bb CC DD GG", då har kaninen helt plötsligt fått gult (bb) synligt som här blir viltgul.
Om vi skulle para denna viltgula kanin med en viltgrå så skulle vi alltså korsa deras genkoder med varandra. Ett locus i taget: AA + AA och sedan BB + bb och så vidare.... Så nu har vi dessa två kaniner: Viltgrå - AA BB CC DD GG Viltgul - AA bb CC DD GG I detta exempel ovan är det endast B-locus som skiljer sig, alla andra bokstäver är likadana på båda kaninerna. Så de koder vi skulle behöva korsa är just bokstaven B, eftersom det är den enda genen som förändrats. För att ta reda på vad deras ungar skulle få för färger så kan vi använda ett korsningsschema. Som vi kan se här nedan: 
Den viltgråa kaninens kod (BB) står på raden längst upp, läst från vänster till höger.
Den viltgula kaninens kod (bb) står längst till vänster, läst uppifrån och ner. För att göra det lättast så blir alla kullar vi korsar fram kullar med 4 ungar. En unge för varje ruta i mitten. Alla ungarna (100%) i denna kombination ärver en gen från mamman och en gen från pappa. Men precis som i tidigare stycke, stor bokstav är alltid dominant. Det vill säga att alla ungar i denna kull kommer att bli viltgrå, men alla bär genen för gult. Detta då de ärvde en gen från mamman och en gen från pappan, där av dubbel genuppsättning. Deras genkod blir alltså: AA Bb CC DD GG. Dessa ungar i sin tur kan alltså lämna gula färger på sina ungar. Om deras partner är eller också bär den gula genen. Vi säger att vi skulle avla vidare på en av dessa ungar med en som har exakt samma genkod som ungen i "vår kull", AA Bb CC DD GG. 
Helt plötsligt fick vi 3 olika gener. Så enligt statistik blev det 1 unge (25%) som blev viltgrå utan avvikande gener, det vill säga "AA BB CC DD GG", två ungar (50%) med genen "AA Bb CC DD GG" samt en unge (25%) som faktiskt blev viltgul, "AA bb CC DD GG".
|
A-locus:
achi_ - Chinchilla, dominant över allt annat på A-locus am_ - Zobel, recessivt under chinchilla men dominant över resten an_ - Rysstecknad, enbart dominant över vit rödögd aa - Vit rödögd B-locus: Be_ - Järn, dominant bj_ - Japantecknad, recessiv under järn bb - Gul, recessiv under järn och japantecknad C-locus: cc - havana (brun) D-locus: dd - blå G-locus: G_ - Viltfärgad, dominant go_ - Otter, recessivt under vilt men dominant över enfärgad gg - Enfärgad Vitfläcksanlag: KK - Dubbelbrokad Kk - Brokad kk - Helfärgad DuDu - Holländartecknad Dudu - En gen holländartecknad, en gen helfärgad dudu - Helfärgad kanin XX - Helfärgad kanin Xx - Wienertecknad xx - Vit blåögd KWoKWo - En kanin med två gener vitörat, har ofta mycket vitt, kan enbart få vitörade ungar. KWok - En kanin med en gen vitörad kk - Helfärgad kanin DuDu Kk - Hotot 
Dvärgvädur, viltgul
|
Del 3
|
Nu kan vi börja att göra det lite mer avancerat. Genom att använda färger med mer än en avvikande gen. Exempelvis isabella: AA bb CC dd gg.
Här talar bb om att kaninen är synligt gul, dd att kaninen är synligt blå och gg att kaninen är synligt enfärgad. |
A-locus:
Som vi nämnde ovan så är chinchillagenen den mest dominanta gen på A-locus. En kanin med denna gen kan därför bära zobel, ryss eller vit rödögd dolt. Men bara en av dessa gener kan ligga dolt. Där efter kommer zobel som enbart kan ha rysstecknad eller vit rödögd dolt. Rysstecknad kan bara ha vit rödögd dolt. En vitrödögd kan där med inte bära någon av de andra gener. En vit rödögd som paras med en kanin av annan färg på detta locus lär få ungar av den färger, så vida den färgade kaninen inte bär vit rödögd. B-locus: Brukar snabbt kallas för "gula färger". Här finns färgerna som järn, japantecknad och gult. Järn är en ganska diffus färg egentligen. En japan eller gul kanin kan inte bära på järn. Järn i dubbel uppsättning blir viltsvart och kan misstas med en svart kanin. C-locus: Här finns bara en färg som är brun. Enda missförstånd man kan få när man snackar brun är att en zobel brun och zobelsiames brun inte handlar om C-locus, utan då heter dem zobel havana och zobelsiemes havana. D-locus: Denna gen är en blekningsgen på svart som heter diluted. Denna gen gör att kaninen istället för att vara svart blir blå. G-locus: Denna gen avgör om kaninen blir enfärgad, otter eller viltfärgad. Enfärgad är precis som det låter, en kanin med enbart en färg över hela kroppen. En ottertecknad kanin är en kanin med viltzoner. Dessa zoner sitter under haka, i ögon och under mage ut till svansen. En viltfärgad kanin är som en otter, men som även har shatterteckning i pälsen. Detta betyder att kaninens hårstrån är indelade i olika "partier". Vitfläcksanlag: Broknings anlaget "K" finns i många olika varianter och utseenden. Och heter ofta olika saker pga utseendet är olika även om det handlar om samma gen. - - |